homesweeethome

När jag var gravid i v.6+4 fick vi fara på vårat första ultraljud för att säkerställa en graviditet. Man var lite nervös för att dom inte skulle hitta någonting där. Men visst fanns det något där i magen, en liten liten banan med ett pickande hjärta =). Det var en sådan lättnad när gyn.läkaren efter en stunds tystnad äntligen berättade vad han såg på skärmen - och här har ni ett hjärta som slår! Det var så underbart att verkligen få se det lilla hjärtat som slog.

 

Oliver 6v. & 3 dagar gammal

 

I v. 18+3 fick vi göra ett rutinultraljud som alla gravida erbjuds och även här såg allt bra ut och han växte som han skulle. Vi ville gärna veta könet och på detta ultraljudet kunde hon se att det mest troligt var en liten pojke i magen =) Det är ju helt otroligt att man kan se hur dom rör sig där inne i magen, allt blir så mycket mer verkligt då.

 

 

 

Profilbild med en liten hand som sticker upp.

 

I v. 32+3 fick vi göra ännu ett ultraljud ett tillväxtultraljud för att se att han växte som han skulle. När man gör IVF så får man alltid göra 3 ultraljud för att dom vill ha lite koll så att allt ser bra ut. Att få göra ultraljud i v.32 var otroligt häftigt. Nu kunde man verkligen se hur han såg ut eftersom vi fick göra 3D. Lite smått läskigt att man kan få fram sådana här bra bilder.

 

 

 

Under själva graviditeten mådde jag väldigt bra och det var inte förrens de två sista månaderna som jag började samla på mig en MASSA vätska och fick även problem med att fingrarna domnade bort (karpaltunnelsyndrom), fick även för högt blodtryck och var tvungen att fara och kolla trycket två-tre gånger i veckan. Fick fara in till förlossningen en gång när jag var i v.36 tror jag för mitt blodtryck, men det var ingen fara det var bara viktigt att jag tog det lugnt.

 

Jag hade ju som plan att jobba två veckor innan jag skulle föda, vilket ju inte funkade så bra. Dels för att jag hade båda mina händer i handledsskenor och pga. mitt höga blodtryck rådde barnmorskan mig att börja ta det lugnt. Så det blev att jag var hemma 1,5-2 månader innan Oliver kom och det var ju skönt det också när man väl kom in i de. Men jag kommer ihåg hur besviken och irriterad jag blev för att jag inte kunde jobba så länge som jag hade tänkt, jag trivs verkligen bra på mitt jobb och tiden tills vi skulle få träffa våran lilla bäbis går ju fortare om man kan sysselsätta sig på dagarna. Men det var bara att inse att kroppen sa ifrån och när jag hade varit hemma 1-2v. så blev det nästan helt bra i mina händer också, vilket var otroligt skönt. Inte kul att ha händerna i skenor kan jag säga. 

 

Var tyvärr jätte dålig på att ta kort på magen under graviditeten men några kort har jag lyckats skrapa ihop iallafall! Var beräknad att föda den 9dec. men fick vänta ändå till den 18 dec. Den längsta väntan i mitt liv kändes det som och jag var så less och ville bara att han skulle komma ut så att vi fick träffa våran son. Tillslut kändes det som om han hade flyttat in där för gått och jag var säker på att han aldrig skulle komma ut, vilket han tillslut gjorde såklart =)

 

Nu ska jag bara skriva ihop en förlossningsberättelse också så ni får veta hur det gick till när han ÄNTLIGEN kom ut, våran egna lilla bäbis som vi väntat på i över 3år!